Questionable Musical Facts

Welcome to the Internet. Jag vill gå ut.

🎵 Den här gången

Bo Burnham – Welcome to the Internet

Jag tror att jag har drabbats av tekniktrötthet. Eller AI-trötthet. Eller möjligen någon större existentiell variant där utvecklingen går så vansinnigt fort att jag inte riktigt hinner bestämma mig för vad jag tycker innan nästa grej redan står i dörren och vill ha min uppmärksamhet. För jag tycker ju att det här är intressant. Jag vill förstå AI, algoritmer och vad som händer med tekniken omkring oss, inte minst för att det är svårt att avgöra vad man vill säga ja eller nej till om man inte begriper åtminstone ungefär vad det handlar om. Men ibland når jag en punkt där hela systemet kortsluter och jag mest vill säga: jag orkar inte med mer teknik nu.

Och då börjar jag fantisera om någon form av analogt liv där jag sitter vid ett bord utanför huset och tillverkar saker med händerna. Det är inte ens särskilt långsökt. Jag kan sticka, sy, brodera och arbeta i läder, jag har fullt med idéer och är ganska övertygad om att jag kan lära mig nästan vilket hantverk som helst om jag blir tillräckligt intresserad. Problemet är snarare den lilla detaljen tid, energi och möjligheten att faktiskt försörja sig på det. Så det får väl tills vidare vara en hobby. När jag blir pensionär kanske jag kan göra som pappa och helt enkelt växla över.

Det var ungefär där Welcome to the Internet dök upp i huvudet igen. Låten kommer från Bo Burnhams Inside, som jag såg när den kom under pandemin och tyckte väldigt mycket om. Nu är den redan fem år gammal, men det känns knappast som att det Burnham petade i har blivit mindre relevant sedan 2021. Snarare tvärtom. Jag skulle faktiskt vilja se om hela Inside nu och se hur den känns med fem års ytterligare internet, algoritmer och teknikutveckling i bagaget.

Lyssna här

Spotify

YouTube

Varför just den här låten?

I Welcome to the Internet spelar Burnham internet som någon slags uppskruvad värd som med närmast manisk entusiasm erbjuder oss precis allt på samma gång: information, underhållning, sex, ilska, åsikter, gulliga saker, fruktansvärda saker och ytterligare fyrtio saker du inte visste att du ville titta på. Det är roligt, väldigt mörkt och ganska obehagligt. Framför allt fångar den känslan av ett internet som aldrig någonsin tänker säga: nu räcker det nog, gå ut en stund.

Och det är väl ungefär där min hjärna befinner sig just nu. Jag vet att sociala medier, internet och AI-utvecklingen inte är samma sak, och jag vill inte låtsas att de är det. Men de väcker en liknande fråga hos mig: är det egentligen någon som har koll på vad som händer med oss när vi springer så här fort? Jag och min bror pratar ganska mycket om AI och vad det på längre sikt kan göra med till exempel hur vi lär oss och tänker. Jag har definitivt inte tänkt färdigt. Det kan förstås också vara så att min egen hjärnkapacitet inte räcker till för att överblicka alltihop, men riktigt så jävla dum tror jag ändå inte att jag är. Om jag tycker att det här är svårt att förstå lär jag knappast vara ensam.

Det märkliga är att jag samtidigt är både skeptisk och har extremt låg motståndskraft. Jag fortsätter använda tekniken, vill veta vad som händer och vill testa saker. Jag blir inspirerad av möjligheterna och bedrövad av konsekvenserna, ibland ungefär samtidigt. Och när tekniken dessutom byggs in i resten av samhället blir ”jag vill inte vara med” inte alltid ett särskilt realistiskt alternativ. Man kan välja bort en app. Det är svårare att välja bort riktningen hela omgivningen rör sig i.

Så jag har ingen snygg slutsats här. Jag är inte färdigtänkt. Jag vet bara att Burnhams fem år gamla, hysteriska internetsång känns märkligt aktuell och att det kanske är ett tecken på att jag själv behöver göra precis motsatsen till vad mannen i låten föreslår. Det är fredag, det är fint väder ute och i helgen tror jag att jag ska lämna telefonen hemma ibland, gå ut och andas luft och påminna mig om att det faktiskt finns något som heter natur. Musik får följa med. Någon form av civilisation måste man trots allt behålla.

Kortfakta

Obskyr fakta

Slutord

Det här är alltså möjligen ett ovanligt buttert fredagstips. Men kanske också ett ganska passande sådant. Lyssna på Bo Burnham. Fundera lite över vad internet håller på att göra med oss. Och sedan tycker jag att vi stänger ner skiten en stund och går ut.

#2020-tal #fuckitfriday #musikalist komedi #satir #tekniktrötthet